Virtuellt socialkontor sätter fokus på föräldraskap vid missbruk

På ett interaktivt virtuellt socialkontor får socialarbetare inom missbruks- och beroendevården möjlighet att öva på att väva in frågor om familjesituationen i möten med vuxna klienter.
Syftet är att förebygga negativa konsekvenser för barnen och uppmärksamma deras behov.
Vuxna familjemedlemmars missbruk och psykiska ohälsa påverkar barnen. Risken för att de ska hamna i eget missbruk är mellan fyra och sju gånger högre än hos andra barn.
För att förebygga negativa konsekvenser behöver barnens behov uppmärksammas när föräldrar får vård för sitt missbruk/beroende.

KUNSKAPSGUIDEN

2 440 socialarbetare i nytt upprop.

Nu skriver 2 440 socialarbetare under uppropet #orosanmälan där de kräver en arbetsmiljö utan sexism, sexuella trakasserier och övergrepp.
”Vi är en byggsten i det svenska välfärdssamhället och vi kräver en förändring. Vi kräver att de ansvariga i vår bransch tar sitt ansvar”, skriver de.

Stina Birgegård, boendesekreterare norra Hisingen, Frida Svensson, socialsekreterare, Linda Gustafsson, kurator RFSL och Marion Hellgren, boendestödspedagog socialpsykiatrin, är initiativtagare till uppropet #orosanmälan.

#orosanmälan

”Vi vill riva murarna runt machokulturen”

Machokultur och kvinnliga medarbetare som haft svårt att berätta om kränkningar.
Så beskriver initiativtagarna till Kriminalvårdens upprop #virivermurarna stämningen på jobbet.
Nu lämnar de uppropet direkt till arbetsgivaren.
I fredags, 8é december, eftermiddag lämnades uppropet #virivermurarna över till Kriminalvårdens HR-direktör.
Uppropet var då undertecknat av 954 kvinnliga medarbetare inom myndigheten och i en Facebookgrupp beskrivs drygt 150 händelser där kvinnor trakasserats och särbehandlats på jobbet.

#virivermurarna

Vill du göra en insats för ett behövande barn?

Det finns många barn som är i behov av en vuxen utöver sina egna föräldrar – exempelvis som kontaktperson, familjehem eller god man mm.

Socialstyrelsen har gjort en särskild webbsida till vägledning för Dig.

Här kan du läsa om hur du kan hjälpa ett barn, och anmäla ditt intresse.

Socialstyrelsen/Min insats.

 

Motivationshöjande behandling (MET)

 

Motivational Enhancement Therapy (förkortas MET och i denna manual översatt till Motivationshöjande behandling) är en behandling som syftar till att uppmuntra och utveckla motivation till förändring av alkoholkonsumtionen hos personer med alkoholberoende.
I MET arbetar du som behandlare med att stödja patientens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om förändring.

MET innebär i korthet att man använder  Motivational Interviewing (på svenska  Motiverande samtal, förkortas MI) för att undersöka alkoholens roll för individen ur ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Kartläggningen av alkoholens eventuella effekter består av en intervju, ett antal frågeformulär samt alkoholrelaterade biomarkörer. MI används också för att återkoppla och värdera undersökningsresultaten. Efter återkopplingssamtalet följer tre MI-samtal. En närstående rekommenderas att delta i samband med återkopplingssamtalet. Vartefter som patientens motivation ökar och diskuteras, kan den också konkretiseras i en skriftlig plan för förändring av alkoholkonsumtionen, som i efterföljande samtal följs upp.

MET-manualen är avsedd att användas i arbete med vuxna personer. En manual anpassad för ungdomar finns, men ännu inte i svensk översättning

Manual för Motivationshöjande behandling (MET)

Så skadar alkohol den unga hjärnan.

Ungas hjärnor skadas mer av alkohol än vuxnas.
Våra hjärnor utvecklas fram till 25-årsåldern. Fram till dess är vi känsligare för alla former av påverkan.

Läs mer på ”accent” Sveriges största tidning om droger och nykterhet.